Peter Österberg, Fil. Dr psykologi, fil mag. företagsekonomi, DIHM. Avhandlingens kappa (PDF)

Mobil: 0707-43 43 57; mail: peter.osterberg (at) generativelearningmanagement.se
Samtalpartner till chefer om affärsutveckling; Analyserar organisationers kreativa förmåga; Föreläser om psykologi, marknadsanalys och organisationsteori



Nyckelteman (se nedan): Ledarskapscoaching, Analys av organisationers kreativa förmåga, Föreläsningar/Undervisning, Ledarskapets och kreativitetens psykologi, Beslutsfattandets psykologi, Socialpsykologi, Känslornas psykologi.

Ledarskapscoaching. Intervjudata indikerar att svenska chefer drar sig för att använda målstyrning i sin roll som ledare. De verkar och ha svårt att släppa taget om planeringsarbetet (som borde skötas av respektive avdelningsföreståndare).
Sedan 2005 gör jag speaking partner-uppdrag för exektiva chefer. Uppdragen handlar om utvärdering och förändring av ledarstil med fokus på målstyrning, men även övergripande affärsplanering.

Analys av organisationers kreativa förmåga. Kreativitet - kombineringen av icke relaterade kunskapsobjekt, eller fragment av dessa, till nya koncept - i en organisation förklaras av flera olika faktorer: arbetsklimat, kommunikationsstruktur och övergripande mål.
Enkätdata ger en medelvärdesbild av personalens attityder till klimatet i organisationen; finns det tydliga mål, och är arbetsprocesserna decentraliserade i den meningen att det stimulerar kreativt tänkande när man ska lösa problem?

Föreläsningar/Undervisning. Dagens kunskapssamhälle kräver att individen förstår både så kallad kvalitativ metod, dialektik, retorik och diskursanalys t ex., och så kallad kvantitativ metod som alltid börjar med noll-hypotesen. Medan kvalitativ metod driver teser och skapar hypotetiska modeller utgår kvantitativ metod från dessa hypotetiska modeller och kollar om det går att begräfta dem. Utgångspunkten är att effekter finns först när man påvisar dem med valida reliabla mätningar. Inom den komplexa sociala vetenskapen har man behov av båda perspektiven för att en komplett bild ska träda fram.
Jag undervisar på konsultbasis vid Svenska och Finländska lärosäten om organisationspsykologi – organisationsutveckling: ledarskap, management, entreprenörskap och coaching samt om problemlösning, kreativitet och innovation. Den gemensamma nämnaren är målstyrning.
Uppdragsgivare: Gymnastik och idrottshögskolorna i Stockholm och Örebro, Helsinki Universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan på Gotland, Malmö allmänna högskola, Karlstads Universitet (Business school), Mittuniversitetet, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet/Swedish life science University) samt Kungliga Tekniska Högskolan.

Läs mer om vilka lärosäten jag föreläst på

Inspireras av Ken Robinson, om vikten av att beakta kreativitet i skolans undervisning.

Peter Benson, om vad som "tänder gnistan" hos inidivden; om självförverkligande.

Ledarskapets och kreativitetens psykologi. Ledarskap är en process där en person påverkar andra personer att nå ett gemensamt mål. Om problemen, som uppstår på grund av appliceringen av mål, är komplexa: då krävs kreativitet för att skapa nya koncept som kan bidra till att lösa problemen.
Jag har i mitt avhandlingsarbete utvecklat en teori om ledarskap - generative learning management - som bygger på tre teoriområden: målstyrning, connectionism samt deltagande – tilldelning i beslutsprocesser. Modellen visar hur ledare kan agera för att sätta fart på den (biologiskt betingade) kreativa potential som finns representerad hos alla personer i alla typer av organisationer (tänk entreprenörskap och innovation). Modellen är testad på olika typer av branscher: transport, läkemedel, produktutvecklande företag samt svenska universitet.
Läs abstraktet eller beställ artikeln här.

Beslutsfattandets psykologi. Enligt forskningslitteraturen är beslut en process där man väljer och utvärderar social och emotionell information som är relevant för ett specifikt problem för att generera möjliga lösningar till det problemet, följt av ett val av ett lämpligt alternativ.
I en andra studie visar jag när det är aktuellt att använda deltagande i beslutsprocesser. Teoretiskt skiljer man på autokrati – tilldelning och demokrati – deltagande i beslutsprocesser. Resultatet pekar på att medlemsorganisationer, som exempelvis en lantbrukskooperation, men inte privata organisationer, bör premiera deltagande i beslut om saker som berör vad organisationen tillsammans ska sträva mot - ett mål. För privata organisationer gäller det omvända - att chefen ska tilldela målen.
Här finns en paradox. I diskussioner med exekutiva ledare (N>25) visar det sig att majoriteten av dessa använder deltagande i beslutsprocesser för att utveckla företagets mål, alltså tvärt emot vad de borde göra. På samma sätt är det praxis inom lantbrukskooperationen att tilldela beslut, om mål till exempel, trots att prestationseffekten skulle bli bättre om man lät medlemmar vara med i beslutsprocessen. (I studien slår upplevelse av att ta del i beslutsprocessen ut alla variabler som traditionellt diskuteras i ämnet.)
Läs abstraktet eller beställ artikeln här.

Se Mats Fredriksson, professor i klinisk psykologi, förklara beslutsfattande

Socialpsykologi. Social anpassning är lika med god självkänsla, munterhet, bra impulskontroll, att man förstår och följer moraliska lagar och regler, och förklaras av de förhållanden man har under uppväxten, dvs. Föräldrarelationen.
I en studie om föräldra-barn relationer har jag visat på betydelsen av papparelationer för att förebygga utvecklingen av antisocialt beteende hos barn och unga. Studien bygger dels på statistik från domar (N>1000) från Svea hovrätt, som visar att personalen där sätter i system att utestänga pappa-relationer, dels på responser från drygt 1000 14-åriga tjejer och killar. Slutsatsen är att antisocialt beteende som bland annat leder till kriminalitet, är associerat med beslut om enskild vårdnad.
Ladda ner studien här.

Känslornas psykologi. Ansiktsuttryck avslöjar individens avsikter och uppträder i regel omedelbart eller nästan samtidigt med ett intryck; när vi upplever behag drar vi på mungiporna och när vi upplever obehag drar vi ner ögonbrynen.
I sin kandidatuppsats i psykologi testade jag Darwins/Tomkins/Ekmans Facial feedback hypotes. Det hela handlar om hur självinducerad muskelaktivitet påverkar vår upplevelse av behag respektive obehag; dels genom en muskel som heter zygomatic major som aktiveras för att lyfta mungipan, dels en muskel som heter corrugator super chilii som aktiveras för att dra ner den del av ögonbrynen som sitter närmast näsan. Slutsatsen av studien är att man själv kan manipulera sin upplevelse av omgivningen till något positivt genom att dra upp mungiporna, eller till något negativt genom att dra ner ögonbrynen. (Malcolm Gladwell’s skriver illustrativt om den här typen av fenomen i Blink – the power of thinking without thinking.)
Ladda ner studien här .